Same procedure as every year, James… eller?

Nyår står för dörren, Sverige tar ett nytt stort andetag efter julstöket och förbereder sig på en sista fest innan 2015 slutligen kan ringas ut. Föräldrar ställer fram de sista resterna av julbordet och ignorerar barnens klagomål rörandes att prinskorvarna och köttbullarna inte smakar lika gott när de serveras för fjärde dagen i rad, alltmedan granen barrar och julmusiken ebbar ut. Nyårsfesten ska planeras, vänner ska bjudas in, bjudas med eller kanske inte bjudas alls. Skumpan ska väljas ut med omsorg. Festblåsan ska dammas av. Frågor som: "ser jag tjock ut i den här skjortan?" ska ställas. Raketer ska inhandlas och provsmällas dagarna innan nyår av busungar som inte håller alltför hårt på traditionerna till förtret för de som gör det. 

Same procedure as every year, James. 

Men allt är inte som vanligt i Sverige. Tusentals människor är på flykt från krig och konflikter och år 2015 har varit ett otroligt tufft år för många. En majoritet av de nyanlända i Sverige kommer från Syrien men antalet människor från Afghanistan och Irak är också stort. Anledningarna varierar, flykten från Syrien är ett direkt resultat från inbördeskriget, medan folk i till exempel Afghanistan väljer att lämna sina hem för att inte bli tvångsrekryterade till samma krig. De människor som tvingats fly undan krig och elände kallas i medierna för flyktingarna, ett namn som tenderar att klumpa ihop människor till en helhet, en ström. Det är viktigt att komma ihåg att bakom dessa helhetsbegrepp döljer sig en rad olika människor med olika traditioner, språk och kulturer. Här följer en kort kartläggning över i alla fall språken.

Arabiska är det officiella språket i både Irak och Syrien. Klassisk arabiska är ett så kallat VSO-språk, (Verb-Subjekt-Objekt) och det delar denna egenskap med exempelvis det maoriska språket på Nya Zeeland eller walesiskan i Storbritannien. Svenskan är ett SVO- språk, det vill säga i satsen "Karl-Bertil lurade faster Märta" är Karl-Bertil subjekt, sedan följer verbet "lurar" och sedan objektet "faster Märta". I arabiska är följden alltså omkastad och samma exempel skulle på arabiska bli något i stil med: "Lurade Karl-Bertil faster Märta". Så om du på nyår känner att du vill sätta bästa väninnans nya pojkvän, (som visar sig vara en riktig besserwisser), på plats, kan du briljera med kunskapen om att i de arabiska meningarna kommer verbet i regel först. Där fick han så han teg!

Afghanistan å andra sidan tillhör visserligen den arabiska sfären men landets båda officiella språk pashto och dari (som är en variant av persiska) har faktiskt mer gemensamt med svenskan än arabiskan om än på långt håll. De är båda indoeuropeiska språk medan arabiskan tillhör de afro-asiatiska. 

Språkkunskaperna är vässade, champagneglasen i plast glittrar i matkassen, dags att bege sig av till fest och ge 2015 ett värdigt avslut, må nästa år bli ett bättre år för alla. Låt oss göra 2016 till det bästa året i världshistorien. 

På Comactiva tackar vi för året som gått och vi önskar er alla en god helg i goda vänners lag. Vi ses 2016, ta det nu försiktigt med raketerna. 

Vi önskar er alla ett…

3…2…1…

Källor: 

www.landguiden.se

http://www.migrationsverket.se

http://www.dn.se/nyheter/sverige/de-flesta-afghanska-flyktingarna-har-anlant-fran-iran/

http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2D1418/uppsatser02/ordfoljd.pdf

http://www.omniglot.com/writing/pashto.htm

http://www.ethnologue.com/language/prs


Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.


http://www.comactiva.se

Snart jul, det är!

Läste du rubriken med Yodas röst? I så fall kan vi konstatera att du inte är den enda med Star Wars-intresse i Sverige i vinter. 

I år är december skådeplatsen för två stora händelser. Den ena är återkommande, faktiskt varje år sedan några tusen år tillbaka. Julen så som kristendomen känner till den firas till minnet av Jesu födelse, men traditionen är mycket äldre än så. I Norden talade man under forntiden och asarnas tid om julblot eller midvinterblot vilket var en högtid som hölls vid tiden för vintersolståndet. Var ordet "jul" kommer ifrån är omdebatterat men vissa hävdar att det kommer från den gud man firade vid denna högtid: Jólner, ett av många namn givet till den välkände guden Oden. 

Den andra händelsen är mer unik. Den 16:e december var det premiär för ytterligare en film i serien av världens kanske mest kända rymdäventyr: Star Wars: the force awakens. Det är den 7:e filmen sedan 1977 men jag vågar inte kommentera filmens episodnummer (det där har alltid varit lite krångligt när det gäller Star Wars). Vad som däremot är helt klart är att vi återser Harrison Ford i rollen som Han Solo, godhjärtad skojare med förkärlek för håriga rymdvarelser och prinsessor med hårbullar och guldbikinis. Om Yoda är med låter jag förbli osagt, han dog i episod 6 men man vet ju aldrig med film. Jag tänkte dock fästa lite uppmärksamhet just vid denna gröna lilla gynnare och då framför allt på hans språk. Yoda är nämligen en enastående retoriker om man får inskränka denna vetenskap till bara en av de retoriska modellerna. I Yodas säregna tal används nämligen det som inom den klassiska retoriken brukar kallas för anastrofer. I anastrofen vänds ordföljden för att framhäva det man vill ha sagt på ett mer effektfullt sätt. Och nog är det effektfullt alltid, att imitera Yodas tal är ett bergsäkert sätt att både locka till skratt och att blotta sin nördådra. Yodas språk är som sagt bakvänt, men det baseras fortfarande på just engelska. I andra filmer och serier har man ibland tagit steget ännu längre och skapat helt konstgjorda språk. Visste du till exempel att det är fullt möjligt att lära sig både alviska (som är alvernas språk i Sagan om ringen) och klingonernas språk (ni vet de där rymdvarelserna med de roliga pannorna i Star Trek)? 

På Comactiva Language Partner översätter vi från de flesta av världens affärsspråk, dock inte från just klingonska (kanske lika bra, de är inte särskilt trevliga om man får tro Star Trek-serien).

Så vare sig man spenderar kommande dagar med att nervöst undra om Star Wars kommer leva upp till ens förväntningar eller mysandes med familj och vänner med julstämning i sinnet och pepparkaka i hand, vill vi på Comactiva passa på att säga följande: 

Må kraften vara med er och från oss alla till er alla, en riktigt god jul.

Eller som man säger på alviska:

Ná merye i turuhalmeri! (god jul)

Källor: 

http://study.com/academy/lesson/anastrophe-definition-examples.html

http://bibblansvarar.se/sv/svar/nu-ar-det-snart-jul-vad-komme

Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se

… och våga inte prata persilja!

Det är väl ingen som tvivlar på att det finns ett visst agg mellan skåningar, göteborgare och stockholmare och detta agg är åtminstone delvis kopplat till de dialektala skillnaderna (och säkerligen en och en annan fotbollsmatch), men det är inte på något sätt unikt för Sverige att folk inom det egna landet rackar ner på både varandras dialekter och språk. Att fenomenet är världsvida blev jag själv varse en gång under en rundtur vid Ayers rock i Australien (eller Uluru som det faktiskt egentligen ska kallas) då jag reste med en skränig men godhjärtad holländska från staden Nijmegen, nära tyska gränsen. Jag kände inte till staden men nämnde att jag varit i Amsterdam ett antal gånger och fick då veta att i det lilla landet Nederländerna tar tågresan mellan Nijmegen och huvudstaden bara lite över timmen. 

”Åhå”, sa jag. ”Och visst är det väl en vacker stad, Amsterdam?”

”Jovisst”, mumlade holländskan och lade sedan till:

”Men alla från Amsterdam är dumma i huvet och pratar skitfult.”

Nåväl, jag förlåter henne trots allt för jag har sedermera hört samma saker sägas i alla länder jag har varit i och oftast är dessa små gliringar uttalade i kärleksfullt retstickeri, lika harmlöst som när en hundvalp nafsar sitt syskon i örat. Det ska dock sägas att det här med språk och dialekter inte är helt oproblematiskt. Detta har bland andra folket på Haiti och Dominikanska republiken bittert fått erfara. På 1930-talet stod Dominikanska republiken under ledning av den hänsynslöse diktatorn Rafael Trujillo som bland allehanda otrevligheter gjorde sig känd för den så kallade persiljemassakern. Trujillo, som fått för sig att just haitier var orsaken till att den Dominikanska skon klämde, sände därför iväg ett gäng soldater till Dominikanska gränsen och lät folket i gränsstäderna svara på den ödesdigra frågan ”hur uttalar du ordet persilja?” (spanska: perejil). Haitierna, vars uttalade ”r” skilde sig markant från dominikanernas rullande ”r” blev omedelbart arkebuserade och Trujillo var nöjd, för stunden. På andra ställen i världen har man tidvis till och med förbjudit andra språk inom det egna landet. I Frankrike var det under 1950-talet tungomålet i Bretagne (som knappt existerar idag men som är ett keltiskt språk) som man hade för avsikt att tillintetgöra.

På många skolor i landet kunde man ibland se skyltar som den här:

Den första regeln lyder: ”förbjudet att tala bretagnska och att spotta på golvet”.

Även om vi på Comactiva Language Partner lyckligtvis knappast riskerar våra liv på grund av dialektala misstag är det viktigt att dialekter tas med i beräkningen vid översättning. Dialekter tillhör den språkliga kulturen och kultur är något som våra översättare måste ha god koll på.

För hur är det nu igen, heter bakverket nedan; munk (Göteborg), gräddbulle (Skåne) eller skumboll (Småland, med mera)?

En välsmakande dessert och en dialektal gåta

Källor:

http://www.ibtimes.com/parsley-massacre-genocide-still-haunts-haiti-dominican-relations-846773

http://everything.explained.today/Brittany/



Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.


http://www.comactiva.se