.

.
.

fredag 29 april 2016

Sköna maj och en del döingar!

Det händer mycket nu, det pratas mycket politik, kultur (Shakespeare, the bard of Avon firade 400 år som död tidigare i veckan) och på sociala medier har alla kändisdödsfall den senaste tiden väckt sådant huvudbry att man häromdagen i Helsingborgs Dagblad kände sig tvungna att förklara fenomenet rent vetenskapligt. 

Dagens blogginlägg ska därför handla om döden!

Skojar bara, vi kan spara det till vintern, alternativt mexikanska ”Día de los muertos" (de dödas dag) i november. Med helgens kommande Valborgsfirande är det väl trevligare att vi pratar om motsatsen, dvs födelsen. För till helgen är det dags att välkomna våren, den blomstertid som nu kommer till allt som varit dött. 

I Sverige firar man den 30:e april Valborgsmässoafton. Namnet kommer från det tyska helgonet Sankta Walpurgis, en abbedissa som levde under 700-talet, men traditionen förekom långt innan dess på en rad platser i världen. I Tyskland var just bålbränningen förknippad med skrockfulla antagande om att eldarna skulle skrämma iväg trollpackor och annan djävulskap och denna egenhet kom så småningom att ingå även i den svenska högtiden. 

Många länder har motsvarande traditioner förknippade med våren. I Iran och flera andra länder i dess närhet firas till exempel högtiden ”Nouruz” (persiska: نوروز ), dock inte just den 30:e maj utan istället på datumet för vårdagjämningen. Namnet Nouruz betyder ”ny dag” och är markör för det persiska nyåret. Vid denna högtid dukar man fram 7 godsaker med det gemensamma draget att de alla ska börja på bokstaven ”S” (ett så kallat "haft sin"-bord) och sedan lyckönskar man varandra med orden: 

”Nouruz-etân piruz, sad sâl beh az in sâlhâ ”, som betyder ungefär: 
”Må ert nya år bli lyckobringande, må du leva hundratals år bättre än de som varit”

Plötsligt känns ”gott nytt år” rätt torftigt.

Nouruz firas även av kurder, men kallas då "Newroz".
Som en del av traditionen hoppar man bland annat över eldar.
För den som har några krafter kvar efter att ha dansat runt semi-hedniska eldar och intagit mer eller mindre alkoholhaltiga drycker är ju som bekant första maj också demonstrationsdagen, vilket det såklart också finns en historia bakom. Första maj är alla demonstrationers och även arbetarrörelsens dag ända sedan den 4:e maj 1886 då den så kallade Haymarketmassakern ägde rum i Chicago. Man demonstrerade då för en 8-timmars arbetsdag och utgången blev som namnet antyder minst sagt blodig. 

Oavsett vad man väljer att fira till inringande för våren vill vi på Comactiva i alla fall önska en trevlig helg. Ta det lugnt där ute och tänk på att kolla majbrasan efter igelkottar innan ni tuttar på, låt oss inte ge igelkottar en anledning att fira ”Día de los muertos” redan i maj. 


Själv ska jag ägna helgen åt att fundera över varför jag får Beatles-låten ”I am the Walrus” i huvudet när jag hör ordet ”Walpurgis”, så lika är väl ändå inte dessa ord? 


Comactiva Language Partner




Källor:

http://kultursmakarna.se/2016/03/20/newroz-en-enande-fest-for-varen/
http://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/valborgsmassoafton
http://www.learn-persian.com/svenska/Norouz_Iranska_nya_aret.php
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/varfor-firar-vi-forsta-maj



Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.

http://www.comactiva.se

onsdag 13 april 2016

Äventyr i det heliga landet

Klagomuren och Klippmoskén
Jerusalem. En av världens äldsta städer, ett myllrande historiskt världsarv, lika fulländad i sin skönhet som den är omstridd, ett spännande men kontroversiellt resmål.

Överraskningen är total när jag kliver in i gamla stan och ser den svenska flaggan vaja mot en klarblå himmel bara ett femtiotal meter från Jaffa Gate som är en av de åtta portarna in till gamla stan i Jerusalem. Två inrättningar från landet Lagom följer sedan upp: ett "New Swedish Hostel" och ett "Swedish Christian Study Centre". Jag bor på ett hostel inklämt på torget som erbjuder vägar in i de kristna kvarteren åt vänster och de armenisk-judiska åt höger. Hostlet ägs av en mycket vänlig man och hans yngre bror, båda från Palestina. I hostlets entré hänger tre inramade tidningsartiklar. Jag ler när jag ser att artiklarna är skrivna på svenska. De handlar alla om hostelägarens far som jag får veta har bott och jobbat i Broby (av alla platser) på 70-talet och hostelägaren blir strålande glad när jag översätter texterna för honom, ingen har gjort det förut och han har aldrig vetat vad det egentligen står om hans far i artiklarna. 

En glad goja i gamla stan
Jag stannar ett par dagar i Jerusalem, hyr sedan en bil och åker ner till Ein Gedi, beläget vid de ödsliga kristalliserade stränderna vid Döda havet. Några mil norrut ligger Qumran, för språkentusiasten välkänt eftersom det var här som en herdepojkes jakt efter en förirrad get på 1940-talet ledde honom till ett av århundradets största arkeologiska fynd: dödahavsrullarna. Skrifterna, skrivna på hebreiska, arameiska och grekiska var mer än 2000 år gamla och innehöll diverse ovärderliga bibeltexter. Med denna historia färsk i minnet ger jag mig fanken på att lära mig lite hebreiska, men ger upp efter en snabb titt i en grammatikbok på ett Steimatsky (Israels motsvarighet till Akademihandeln). Senare får jag ändå mer kött på benen. 

Språknörd i öknen
En kvinna som jag, på grund av oro att åka med fel tåg, tidigare inlett en konversation med berättar bland annat för mig att hebreiskan har en uppsjö av onomatopoetiska ord (dvs ljudhärmande; mjau och voff är exempel på dessa). Det hebreiska ordet för flaska till exempel; "bakbuk" har man infört i språket på grund av att det anses vara just så det låter när man dricker ur en flaska, bakbuk, bakbuk, bakbuk (tänk kluck, kluck, kluck på svenska). 


Salt semester vid döda havet


Jag besöker Haifa, Safed och Genesarets sjö (där Jesus sägs ha gått på vattnet) och sedan flyger jag tillbaka till Sverige från huvudstaden Tel Aviv. 
Väl hemma sitter jag i djupa funderingar med två nyinköpta böcker vars hebreiska text i mina ögon ännu bara är streckgubbar på hundratals sidor, men titlarna är väl kända: "Den gamle och havet" av Hemingway samt "Vänner emellan" av Amos Oz. 





Varma hälsningar 

Jakob Theander för
Comactiva Language Partner




Källor:

Baigent, M. och Leigh, R. "Dödahavsrullarnas hemlighet"


Vill du veta mer om oss? Klicka på länken under.