Tio språk du förmodligen aldrig har hört talas om. Del 3: Silbo Gomero

Djurspråk är någonting som forskare ofta förbryllas över och det har funnits gott om exempel på djur som har påståtts vara kunniga eller i alla fall duktiga på att imitera människospråk. Tyvärr visar sig de flesta av fallen ge tvivelaktiga resultat. Vi får med andra ord nog vänta ett bra tag på att kunna föra en vettig dialog med huskatten om varför, varför, VARFÖR denna alltid lämnar dekapiterade råttlik på vardagsrumsmattan. Människor å andra sidan är relativt duktiga på att härma djurs "språk", vi kan jama som katten, skälla som hunden och vi kan vissla fram fågelsång. Det sistnämnda används till och med som ett direkt kommunikationsmedel i vissa delar av världen.

Liten ö med litet språk, La Gomera i Kanarieöarna

Spanska Kanarieöarna är ett känt resmål för turister och även om merparten av dessa nog inte direkt befinner sig på öarna för att studera ovanliga språk, är Kanarieöarna värt att besöka för mer än iskall piña colada.

Språket Silbo Gomero, (från spanskans silbar - att vissla), är mycket riktigt ett språk som framförs genom att helt enkelt vissla. Silbos ålder och ursprung är okänt. Vi vet om att självaste Christofer Columbus fascinerades av språket när han på 1400-talet reste till Amerika och mellanlandade på La Gomera men språket hade redan då ett par år på nacken. Allra mest troligt är att öns visseltradition kommer från Afrika.

En "Silbador" (visslare) som
 kommunicerar med
Silbo Gomero

Så hur funkar språket?

Silbo är inte ett språk i den bemärkelsen att det har sin egen grammatik utan bygger istället på talad spanska. Man härmar så att säga befintliga ord genom att vissla fram dem. Framväxten av språket äger troligtvis sin förklaring i La Gomeras landskap, ön består av höga berg och djupa dalar och visselspråket gör nytta när man vill kommunicera över längre avstånd. Och detta med råge, tränad Silbo kan höras på över 3 kilometers avstånd. Språkets praktiska användning har varierat genom tiderna men idag är traditionen stark och förs vidare av öns invånare som lär sig språket redan i grundskolan.

Så om du alltså inte tyckte att spanska uttal var svåra nog finns de alltså dem som även lär sig att vissla fram dem. Kanske dags att besöka Kanarieöarna igen, denna gång beställer jag min piña colada på Silbo!

Vill du höra hur Silbo Gomero låter?
Klicka på videon till höger.











Nästa gång: 
Har du brutit upp med en vän på grund av en småsak? Språket Ayapaneco är på väg att dö ut för att de två sista talarna vägrar prata med varandra. 

Vill du veta mer om Comactiva och våra språktjänster? Klicka på länken nedan.

www.comactiva.com


Källor:
Laurence Bergreen
Columbus - de fyra resorna

http://www.unesco.org/culture/ich/es/RL/el-silbo-gomero-lenguaje-silbado-de-la-isla-de-la-gomera-islas-canarias-00172

http://www.bbc.com/news/magazine-20953138

Tio språk du förmodligen aldrig har hört talas om. Del 2: Blatnoj Jazyk

Var du en av de många som ägnade stora delar av barndomen åt att viska hemliga meddelanden på rövarspråket med dina kompisar? Även om inte just rövarspråket är särskilt etablerat utanför svenska för - och grundskolor finns det gott om exempel på verkliga rövarspråk som mycket riktigt har talats av samhällets most wanted. Som ett exempel finner vi i det forna Sovjetunionens Gulag-läger rövarspråket "Blatnoj Jazyk" som är ryska och betyder ungefär "tjyvsnack".

Anne Applebaum

Historien om det riktiga rövarspråket Blatnoj Jazyk började för mig med Pulitzervinnaren Anne Applebaum och hennes bok om Gulag. Det är en makalös tegelsten till roman som handlar om de sovjetiska arbetslägren och de många miljoner människor som levde och dog där. I boken berättar Applebaum om fångar tillhörande de kriminella skikten (för långt ifrån alla i Gulag var kriminella) och det faktum att dessa praktiskt taget skapade ett eget språk för att kunna kommunicera utan att vakterna lade sig i. 

Redan på 80-talet intresserade man sig för tjuvspråket Blatnoj Jazyk och försök gjordes till och med att sammanställa en ordbok för det. Man fann då att språket ägde hundratals ord som alla spelade stor roll i ett liv som kriminell. Språket hade lånat från bland annat jiddisch och blandats med ryska och man hade hundratals synonymer för olika saker. Särskilt många ord hade tjuvarna för bland annat pengar, prostituerade och stöld och man skapade olika slags nya ord för specifika stölder. Som några exempel kan nämnas "oplanerad stöld": idti na sjalynuju, "stöld på järnvägsstation": derzjat sadku och "stöld på en buss": marku derzjat.

Oförtjänt hårt arbete i Gulag-lägren,
men mänskligheten finns kvar

Ur ett språkvetenskapligt perspektiv är Blatnoj intressant eftersom det ger oss indicium på hur ett språk utvecklas. På Blatnoj Jazyk förändrades orden nämligen också efter den fängelsemiljö de talades i. Till exempel omvandlades det ryska ordet: "govoritj" (att tala, snacka) till att istället bli ordet: "stukatj" (att knacka) eftersom att knacka i väggarna var det enda sättet man kunde kommunicera på i vissa av de allra värsta lägren.

Jag ska vara ärlig, historien om Gulag är en ohygglig läsning, vad annat kunde man vänta sig när den beskriver verkligheten? Men det finns ljusglimtar. Bland smutsen, döden och desperationen visar sig många gånger våra absolut mänskligaste drag; fångarna skapar konst, blir förälskade, spelar teater och som beskrivet ovan: talar och uppfinner språk.

Har jag inte sagt det förut så säger jag det igen: Språk är viktigt för människan. Även om man kanske inte behöver använda det just för att råna folk. 

En fortsatt trevlig vecka önskar Comactiva Language Partner

Nästa gång: Silbo, visselspråket...

Vill du veta mer om Comactiva och våra språktjänster? Klicka på länken nedan.

www.comactiva.se

Källor:

Anne Applebaum

Gulag - De sovjetiska lägrens historia